Effektivitet är sommaren 2012's ledord.
Jag jobbar heltid (dvs 160 timmar/månad). Och dessutom extra (ca 20-60 timmar extra/mån, med mitt heltidsjobb så blir det ca 180-220 timmar/månad). Totalt blir det jobb på 137,5% i juni månad har jag räknat ut.
När jag inte jobbar så är jag hos sjukgymnasten två pass/vecka. Det sker ju under tider som jag normalt skulle ha jobbat, så det kompenserar jag med att jobba över och jobba in de timmar jag går förlorade. Så normal dag, när jag inte jobbar extra så jobbar jag 8,5-9 timmar/dag. I runda slängar.
Och när jag inte jobbar, är hos sjukgymnasten eller jobbar extra, ja då pendlar jag. Totalt i nuläget är det ca 2 timmars pendling/dag, lite mindre om jag är i Malmö...
När jag inte pendlar och allt sånt, ja då pluggar jag. Sommarkurs 15hp. På heltid. Distans såklart!
Och nånstans så ska man äta, sova 8 timmar/dygn, vara social och agera flickvän.
Ett kommande projekt är också att jag ska få in tiden till att flytta. Japp, jag flyttar till Malmö :)
Jag vet faktiskt inte hur jag får ihop det, men tydligen lyckas jag bra så här långt.
Jag tror på effektivitet. Multitasking helt enkelt. Ska bara lära min kropp att det är okej att läsa böcker medans man reser, att man inte behöver bli illamående. För om jag lyckas med det, ja då kommer jag att ha något som kallas för fritid ;)
Sol och sjukhus, det jämnar ut sig då.
Det är mycke läkarbesök just nu... Och jag ser fram emot den veckan jag slipper uppsöka någon form av vård.
För är det inte Herr Sjukgymnast så är det sjuksköterska, läkare, speciallistläkare, överläkare osv... Men ja, jag är glad över att vården finns, men det räcker nu liksom. Det räcker nu kroppen.
Idag är det besök på onkoligen i Lund. Det var ett tag sen sist, och jag vill helst inte behöva komma tillbaka sen. Men det visar sig.
Idag skiner solen iaf! Jag blottar mina bleka och ärrade ben med jeansshorts. Hur går du klädd idag?
Västervik
Jag har
Bastat. Sjungit. Promenerat. Klättrat. Accepterat. Kramats. Badat. Ätit. Gråtit. Hoppat. Peppat. Balanserat. Vågat. Dansat. Lyssnat. Vilat. Pratat. Fotograferat. Funderat. Spelat. Stöttat. Skrattat. Saknat.
En fantastisk långhelg, med fantastiska människor! Jag ser fram emot att få träffa dem snart igen :)
Nu ska jag sova gott. Imorrn börjar fortsättningen på 'att komma tillbaka till mitt normala jag', jag ska börja jobba... :)
Det där man inte pratar om
Idag höll Julia Mjörnstedt en föreläsning. Hon pratade om det man inte ska prata om, de dåliga känslorna. Om sorgen. Om tårarna. Om att ge upp för att ställa sig igen. Om att vara arg. Om att det är okej att känna.
Hon visar en bild, där mascaran har runnit ned för kinderna. Hennes viktigaste bild säger hon. Jag kom direkt att tänka på bilden jag publicerar här nedan.
För mig är det en bild jag har hatkärlek till. Jag avskyr den för att den visar den där dumma fula påsen som jag var så arg på. Jag pratar såklart om katetern som sitter på mitt ben. Jag var ledsen över att vara svullen om magen. Och för att inte tala om de där plåsterlapparna...
Men jag älskar den just för att jag vågade ta den bilden på mig själv. Redan när bilden var tagen den där lördagen den 3 september så var jag stolt över mig själv.
Men det är få som har fått sett den.
Men här är den. Bilden som visar hur jag ser ut efter operationen. Där jag är arg ledsen och glad på samma gång. Kanske inte min viktigaste bild, men för mig och min diagnos har den blivit en av de tre viktigaste.
Den andra är på mig och min syster när vi går på stranden och skrattar och ler, samma dag som vi fått min diagnos.
Den tredje är på armbanden som jag fick av Melene.
Vilken är din viktigaste bild?
0.5 sekunder nära-döden-känsla
Jag klättrade 12 meter upp för en stolpe, ställde mig på skakiga ben på en ännu skakigare plattform och hoppade rakt ut.
Jag frågar mig fortfarande, flera timmar senare, varför jag utsatte mig för det. För helt ärligt så förstår jag inte det själv. Inte ens innerst inne förstår jag. Men jag ska komma på nåt bra till varför.
Dag 1 Västervik
Västervik
...and by wednesday i can't sleep
Andas in. Andas ut. Repeat.
No words
Jag har ju faktiskt köpt både löparskor och löparbyxor. De är båda ingådda nu så nu, NU vill jag börja jobba.
Jag har inte tålamod att vänta. Får ut och köra mina step* och piaff* och det* så jag kanske avreagerar mig en smula. :)
*Step= Stå på ett ben, det andra benet så duttar foten framför dig, sedan bakom dig och så steppar foten fram och tillbaka. För att göra det svårare, gör det mer bredbent. Tyngden lägger du på benet som står stilla. Överkroppen ska inte vagga för mycket. Kör tills det surnar i benen, och 10 steg till, sen kan du byta ben.
*Piaff= Hänvisar till denna video (klicka på länken). För så känns det, fast utan någon som håller i mig och har en pisk i andra handen. Vristerna och knäna som är väldigt aktiva. Jag får köra totalt 5min/pass. Ingenting i min värld... Men, det närmsta joggandet jag kan komma just nu så får vara snäll och tyst.
*Det= Knäböj, utfallssteg och andra övningar jag gör i olika repetiotioner och omgångar och utföranden.
Det bästa jag vet
- ...jag sitter på en hästrygg
- ...jag får krama om nära och kära
- ...Henri ler
- ...jag får bra besked
- ...smaklökarna får sig en upplevelse
- ...jag vaknar en ledig lördagmorgon, solen skiner och man inte har några jätteviktiga planer för dagen
- ...sängen är renbäddad
Inte varje dag man ska handla mjölk och blir utbjuden på en kopp te.
På inköpslistan stod:
-Ost
-Bregott
-Mjölk
-Bröd
Framför den laktosfria mjölken stod det "2 för 20kr" och syftade på ICA´s egna laktosfria mjölk (normalpris är ca 15kr/st). Bra tänkte jag, det kan jag köpa. De har ju normalt sett längre hållbarhet än vanlig mjölk. Jag tar ett paket, kollar bäst före datumet. "2012-05-28", dvs inte överdrivet långt bort. Tänkte att jag kollar efter ett paket med en annan märkning.
Står där och småglor och funderar över mjölken, tänk om jag inte hinner dricka upp den i tid liksom?
Hör då en kille säga "Valios mjölk är godare", jag tittar upp och ser en kille i min egen ålder som precis plockat sitt paket och ler åt mig. Jag förklarar att det är sak samma för mig, att jag har det mest i mitt te. Killen svarade "Jag kan ta ditt nummer så kan vi dricka te nån dag...?"
Jag tackade för gesten och berättade att jag är lyckligt lottad som har en fantastisk pojkvän som jag tänkte hålla ihop med så långt fram i tiden jag kan tänka.
Killen svarade att det var okej och önskade mig sen en fortsatt trevlig dag.
Så där stod jag. Iförd mina sköna men alltför slitna gråa ridbyxor, min blåa Rutbotröja med ett par målarfläckar på och mina gamla jumpaskor som borde ha slängts för tre år sen. Tog två paket mjölk och gick vidare.
Smickrad över frågan, men är ändå nöjd med mitt hjärta :)
Lite som förut, fast ändå inte
En av hästarna jag red då, inte varje dag, men ibland, var en arab vid namn Oritza. Vi kunde fungera om vi red dressyr, men det blev bara fel när det blev hinderstöd inblandade.
Iaf så har jag idag ridit två hästar idag. Som förut alltså. Fast skillnaden är att idag var det två araber, vilket inte hände förr.
Första pållen red jag i skogen, på en skogsväg. Red tre varv i skritt trav och lite galopp.
Andra pållen blev ett pass på ridbanan. Massa skritt innan vi hittade varandra och vi båda kunde slappna av. Sen kämpade vi med samma i traven, vilket också fungerade efter ett tag. Och provade en galoppfattning, men eftersom hon fick för sig att ta ett bocksprång där och då så tänkte jag att bäst för knät att varva ner. Så det gjorde vi.
Men det känns bra, kroppen börjar bli som den ska. Som den var då, fast omkonstruerad :P
Ibland går det inte som planerat
Träningen hos Herr Sjukgymnast idag gick mest bara trögt och vingligt. Inte planerat. Dessutom vek sig mitt vänsterknä två ggr. Definitivt inte planerat!
Fick inte jobbet som personlig assistent där jag skulle ha jobbat två dygnspass i veckan, jag hade hoppats lite på det. Inte som planerat.
Kom 10 min efter att arbetsförmedlingen stängt. Skulle lämna papper för att ansöka om nystartsjobb och därmed få börja arbeta typ nu. Men, det gick ju inte, så det blev inte som planerat.
Sen finns det en till grej, den som känns mest. För personlig för att nämna här, men det var inte planerat nånstans att det skulle bli så som det blev...
Så ja, jag ska nog stänga ner. Disneyfilm brukar iaf vara som dom ska vara.
Gör om - gör nåt - gör rätt
Vi pratade om min biologiutbildning som idag inte är en examen, och vad för jobb jag söker idag och vad jag vill göra sen. Många "Jag vet inte" blev det när jag svarade, men om jag skulle gjort om, gjort rätt så hade jag valt att bli lärare.
Så, jag kanske ska ta och göra om och göra rätt då?
